Indiens flygvapen

Indiens flygvapen är den del av Indiens försvarsmakt som främst är inriktad på luftstrid samt på att säkra det indiska luftrummet. Indiens flygvapen skapades den 8 oktober 1932 under namnet Indian Air Force men 1945 ändrades namnet till Royal Indian Air Force som en gest av uppskattning för IAF:s insatser under andra världskriget. 1950 togs ordet Royal bort sedan Indien blivit en självständig republik. Indiens flygvapen är till storleken världens fjärde största.HistoriaGrundande och första piloterIndiens flygvapen etablerades den 8 oktober 1932 och den första skvadronen (No.1 squadron) såg dagens ljus den 1 april 1933. Indiens flygvapen bestod till början av fem indiska piloter, en officer från det kungliga flygvapnet och fyra dubbelvingade flygplan av typen Westland Wapiti.De fem första officerarna som ingick i Indiens flygvapen var Harish Chandra Sircar, Subroto Mukerjee, Bhupendra Singh, Aizad Baksh Awan and Amarjeet Singh. En sjätte officer, S N Tandon fick inte anställning eftersom han var för kort. Alla fem blev piloter och officerare 1932 på RAF Cranwell. Subroto Mukerjee blev senare det Indiska flygvapnets första Chief of the Air Staff. Andra kända officerare som fick sin träning innan andra världskrigets utbrott inkluderar Aspy Engineer, K K Majumdar, Narendra, Daljit Singh, Henry Runganadhan, R H D Singh, Baba Mehar Singh, S N Goyal, Prithpal Singh och Arjan Singh.